
Omslag Paletten #266:
Wang Qingsong, Preeschool, 2002
SOPHIE ALLGÅRDH: Chefredaktör för Paletten och konstkritiker i Svenska Dagbladet. Författare till Svensk konst NU - 85 konstnärer födda efter 1960 (med Estelle af Malmborg) och Svensk konst i världen - trender, lanseringar och reaktioner 1965-1996. Har under flera år frilansat för Sveriges Radios kulturredaktion, bland annat med en längre dokumentär om Olle Bonniér.
KRISTOFFER ARVIDSSON: Konstkritiker och doktorand vid Institutionen för konst- och bildvetenskap vid Göteborgs universitet. Avhandlingen tar upp romantiska tendenser i postmodernismen med utgångspunkt i den svenska 1980-talskonsten. Medlem i Palettens redaktionsråd.
ANNA BRODOW: Pendlar mellan Uppsala och Rom. Är konstkritiker i Svenska Dagbladet och skriver på en avhandling om Konstnärsnämndens projektbidrag 1976-2005. Tidigare redaktör för kulturtidskriften Artes. Driver även ett agenturföretag inriktat på import av ekologiska kläder.
PETER CORNELL: Professor på Konstfack (Mejan 1999-2003). Har haft glädjen att undervisa på konstnärliga högskolor sedan 1971. Kritiker på Expressen och författare till böckerna Den hemliga källan, Paradisets vägar, Saker och Gemensamma rum. Ser fram emot fri tid att skriva fler.
STEVEN CUZNER: Har i flera år försökt, inte helt förgäves, få mer konst att höras på radio. Producerade tidigare programmet Diktafon i Trondheim och senare kanalen SRc på Sveriges Radio. Hans kontaktuppgifter är arkiverade hos Vikariepoolen, som paradoxalt nog inte ringt honom sedan hans konstnärliga bana på allvar börjat växa ihop med pedagogiken.
MAGDALENA DZIURLIKOWSKA: Studerar på Konstfack med inriktning på video, performance och installationer. Verken kretsar kring systematiseringar av vardagsföreteelser. Även konstkritiker på Expressen och visare på Moderna Museet och Nationalmuseum.
YVONNE ERIKSSON: fil dr, forskare och lektor vid Institutionen för konst- och bildvetenskap vid Göteborgs Universitet. Diskuterar i utredningen Demokratins estetik hur handikapp behandlats inom bildkonst och hur en diskriminerande inställning påverkat synen på funktionshindrade konstnärer. Projektledare för Att se och känna Stockholm - kulturguide för synskadade - en bok som gavs ut i storstil, som punktskrift och som talbok. Styrelseordförande i Paletten.
NILS FORSBERG: Med elva år som konstkritiker i dagspress skriver han nu för Expressen. Var mellan 1997-1999 med och drev galleriet Ynglingagatan 1. Är 35 år, nygift och brukar på frågan om favoritkonstnär svara Bernd och Hilla Becher. I verkligheten är det förstås oftast mer komplicerat än så.
JANNA HOLMSTEDT: Arbetar konceptuellt och narrativt med text, bild, video och installationer. I Monument for the Masses presenterar hon och Po Hagström ett förslag till motmonument som svar på en kontroversiell skulptur i Tallinns hamn. Trial and Error är den metod de använder för att vända saker över ända, se www.trialerror.org. Sedan 2005 driver hon SQUID-net.com tillsammans med Katja Aglert.
CECILIE HØGSBRO ØSTERGAARD: Konstvetare och extern lektor vid Institutet för konst- och bildvetenskap vid Köpenhamns Universitet. Har i många år undersökt länken mellan konst och välfärdsstat, konst och totalitarism och mellan konst och terrorism.
ARNE JOHANSSON: Poet. Utsiktspost Lindesberg. Om jag reser eller är kvar, vad jag än har i hand - penna, pensel, verktyg - hemma, i biblioteket, med motorcykeln, handlar det om att se. Jag har lärt mig att söka linjer, storleksförhållanden, färger, drömmarnas och erfarenhetens skuggor bakom text, bild, ansatser, det fulländade, hur det skrivna är bild, hur bild har språk.
STEVEN KAPLAN: Etiketterades som extraterrestrial i Vanity Fairs Art Universe Star Map, publicerad i december 2006. Bakgrund som film- och konstskribent för Flash Art, Interview och ETC. Montreal. Curerade under neoexpressionismens höjdpunkt i East Village utställningarna Totem och Stigmata. Lämnar sporadiskt text efter sig på bloggen post.thing.net. Har även jobbat som räkfiskare på Floridas öst- och västkust.
ANDERS KARNELL: Ser sina visningar på Moderna Museet som interaktiva föreställningar eftersom han vet att undertexten är viktigare än texten. Han tror samma sak gäller när han är en av programledarna i SVT:s konstprogram Arty. Den känslomässiga upplevelsen är vägen till insikt och kunskap.
PONTUS KYANDER: Fil lic, konstkritiker i Sydsvenska Dagbladet, curator, frilansfilmare för TV och tidigare redaktör för SVT:s Bildjournalen och Format. Senaste utställningar: From Dust to Dusk (2003), Seoul: Until Now! (2005), Gustav Metzger, verk (2006-07). Gillar: uppkäftighet. Ogillar: anpasslighet.
TORSTEN KÄLVEMARK: Teolog och statsvetare. På Aftonbladets kultursida gisslar han regelbundet nyliberalism och stormaktsarrogans. Har gett ut böckerna Låset av ull - utsikter över andliga landskap och Arvo Pärt - om musiken vid tystnadens gräns - båda en frukt av ett långvarigt intresse för den grekisk-ortodoxa världens kultur. Sedan årsskiftet ordförande i styrelsen för Svenska institutet i Athen.
JONATHAN LAHEY DRONSFIELD: Docent i teori och konstfilosofi vid University of Reading, Storbritannien. Skriver artiklar om konst och etik. Författare till Cryptochromism, som snart ges ut av Jan van Eyck Academie. Arbetar på två manuskript: Heidegger and Art och Responsibility.
ANNA LUNDSTRÖM: Börjar nästa år doktorera på berättarstrategier i dagens konst. Är intresserad av konstens möjligheter som just konst och är svag för Adornos otidsenliga politisering av konstens särart.
JOANNA RUBIN DRANGER: Tecknar romaner och noveller, skriver och ritar barnböcker, gör film, tygdockor och julpynt. Hennes bildberättelser är ofta påfallande självmytologiska. Njuter av att i en naiv stil fånga könsmaktproblematik, skamkänslor, kränkningar och ångesttillstånd. I vår kommer barnboken GLAD!
YNGVE RÅDBERG: Jag drömde en gång att jag av en rysk museiintendent fick frågan varför jag valt att bli konstnär. "I want to be left alone", löd mitt svar. Mina målningar har sedan dess mer och mer kommit att kännas som en egen, avskild värld - min dröm om verkligheten.
PATRIK STEORN: Bakgrund som konstpedagog på bland annat Nationalmuseum. De senaste åren har dock ägnats åt studier av nakna män. Ett arbete som lett fram till avhandlingen: Nakna män. Maskulinitet och kreativitet i svensk bildkultur 1900-1915.

Alexander Vaindorf, Useless / Öppet brev till regeringen #2 (Blir du lönsam, lille vän?) 2006
Stillbild ur 26 minuter lång video. Verket är ett delmoment i ett större projekt.
Sophie Allgårdh: Förord
Debatt: Doktorshattar i fri konst - en suspekt verksamhet
Pontus Kyander: Kvalificerade konstnärer utan doktorsexamen chanslösa för lärartjänster
Kristoffer Arvidsson: Disputationer med Max Walter Svanberg som vittne
Fotografiska verk: Wang Qingsong
Peter Cornell: Bolognamodellen – strama tyglar för den fria konsten
Sophie Allgårdh: Torsten Kälvemark om att pressas in i en administrativ matrisSophie Allgårdh: Hallå Lena Adelsohn Liljeroth - har du sett filmen?
Nils Forsberg: 9 punkter för en bättre konstkritik
Queerpedagogik: Magdalena Dziurlikowska
Recensioner: Litteratur
Cecilie Høgsbro Østergaard: Anu Pennanen - med blindkäpp i Nokialand
Yvonne Eriksson: Synskadade upplever konsten
Steven Cuzner: Med och utan Dan Graham - från förebild via spegelbild till uppbrott
Steven Kaplan: Herzog & de Meuron på Moma: Uppfostrans begränsning och faran med ett dysfunkionellt museum
Jonathan Lahey Dronsfield: Kopflos i Hirschhorns klassrum
Janna Holmstedt: Vad du ser är inte vad du får
Sophie Allgårdh: Wang Qingsong och villervallan efter Mao
Anna Lundström: Det absurdas politik
Janna Holmstedt och Po Hagström
Inauguration - Some day they´re gonna name a street after me, 2006
Nästan trettio år har gått sedan Paletten senast synade pedagogikbegreppet. Då var det museernas utåtriktade verksamhet - konstförmedlingen - som hamnade i blickfånget. När jag bläddrar igenom det välmatade numret från 1978 stannar jag vid ett svartvitt foto på den legendariske konstförmedlaren Carlo Derkert fångad i stundens hetta. Ögonen kisar och överläppen är lätt uppdragen. Laddad med energi pekar han med hela armen på en målning. En oerhört känslig och väl förberedd skådespelare i de sköna konsternas tjänst - publiken ges inte en chans, de är förtrollade. "Jag uppfattar mig själv som en konstdoktor som måste göra konstgjord andning på publiken i en tid då det inte finns några kanaler mellan människorna och det språk som kallas bilder." kommenterar Derkert i den intervju Ingela Lind gör i samma nummer.
Derkerts konstpedagogik hade inget av dagens performativa anslag där publiken görs till medspelare. Termen interaktivitet var inte uppfunnen. Derkerts visningar var heller inte sokratiska med den mjuka dialogen som länk mellan pedagog och publik. "Jag är ingen ädeldemokrat", brukade Derkert ibland försvara sig med. Nej, han var ingen flumdemokrat men han brann för konsten och ville förmedla det genom sin entusiam.
I det här numret av Paletten med titeln Konstpedagogik - den fria konstnären och Bolognas diktat har pedagogiken givits en utvidgad innebörd. Vi gör nedslag inom flera brännheta områden. Pontus Kyander och Kristoffer Arvidsson debatterar de första disputationerna i fri konst och deras konsekvenser för det svenska konstlivet. En gissning är att doktorsgraden leder till ett nytt meriteringssystem där betydande och uppskattade konstnärer med pedagogisk skicklighet står sig slätt jämfört med dem som lagt krutet på en akademisk karriär och disputerat. Framstående konstnärer som Cecilia Edefalk, Peter Hagdahl eller Sophie Tottie skulle med det nya systemet knappast ha en chans.
Paletten ifrågasätter också diktatet från Bologna. Modellen har fått konsthögskolor i en rad länder att applådera en gemensam mall för ett poängsystem som ska göra det lättare för elever att fortsätta studierna i ett annat land. Men var finns lärdomarna från framgångsrika experimentskolor som Black Mountain College och Joseph Beuys revolutionära pedagogik på konsthögskolan i Düsseldorf? Det finns möjligen också lärospån att hämta från skulpturprofessorn Vassil Simittchiev som vid 80-talets slut utropade "Fri Akademi" i en gammal industrilokal i Stockholm.
I ett separat block tar Magdalena Dziurlikowska pulsen på Queerpedagogiken inom museivärlden. Med nya glasögon hjälper hon oss att tolka målningar av Rosa Bonheur och François Boucher. Yvonne Eriksson ger oss en förståelse för hur blinda och synskadade människor upplever konst. Taktila bilder är begreppet.
Tack till Sällskapet Gnistan, Göteborgs äldsta kulturförening, som genom Adlerbertska Stipendiefonden stött oss med medel för fortsatt arbete. Tack också Sten A Olssons Stiftelse för Forskning och Kultur som genom sin generositet visat sitt djupa engagemang för den samtida konsten. Från mig som redaktör ett speciellt tack till Christian Chambert, ordförande i Svenska konstkritikersamfundet.
Sophie Allgårdh
chefredaktör